Snitslar kan man antingen köpa eller göra själv. De består vanligen av en klädnypa med en lång remsa, ofta i en stark färg som sätts upp i träd för att markera var spåret går. Jag använder mig alltid av snitslar men tycker inte att man ska göra det om man vet med sig att man har lätt för att påverka hunden negativt i spåret genom att styra den. En i början och en i slutet är bra av praktiska skäl, men där emellan kan de göra mer skada än nytta, mer om det i viltspårboken.

Till selen eller spårhalsbandet krävs en spårlina, som vid provtillfällen inte får vara längre än tio meter. Det ska vara minst 5 meter mellan dig och hunden under provtillfället. Jag föredrar platta linor eller inplastade linor, därför att de trasslar sig inte lika lätt och framförallt så bränner de inte i handen som flätade nylonlinor kan göra. Ett annat alternativ är en gummerad lina, som man inte tappar fästet om när det är blött ute. En favorit på senare år är linor i Biothane material, ser ut och känns som läder men blir inte tung då den är blöt. Vilken lina man väljer har mindre betydelse, välj en som du tycker är skön att hålla i.

Viltspår är inte en sport som kräver en massa utrustning, men det finns vissa saker du behöver införskaffa inför ert första träningstillfälle. Först och främst behöver du en bra spårsele alternativt ett spårhalsband till hunden. Många använder sig av vanliga promenadselar, jag förespråkar sele framtagen för att spåra i (så kallad y-sele) alternativt en nome-sele (se bilden ovan). Den typen av sele har en lägre tryckpunkt på bröstet än vad en promenadsele har, något har stor betydelse om hunden drar kraftigt. En nomesele sitter även bättre mot hundens kropp och glider inte runt.